Summa sidvisningar

torsdag 1 december 2011

Låt regndroppar falla, låt blombladen vissna, låt drömmarna du hade bli svikna


Jag känner på mig att överskriften för idag förklarar ganska mycket av mitt psyke idag, det vill säga att jag inte alls är på topp just nu, men jag har varit det, men som vanligt så kan ett ända ord få mig att hamna långt nere. Inga sårande ord, utan bara ord som jag väljer själv undermedvetet att tolka fel, jag vet vad människan egentligen menar, att det inte skulle vara elakt eller emot mig, men ändå kan jag inte hjälpa det, jag gör mig själv till ett offer. men det är inte med flit, jag vill inte vara offer.
Det kanske är därför jag blir kallad barnslig, för att jag beter mig som ett offer.

När jag känner som jag gör så kan jag inte prata med någon om det, jag kan inte be någon om hjälp, hur mycket människan vill hjälpa mig så går det inte, för den kommer med heeeeeeelt feeeeeel ord! jag vet att den abra försöker vara snäll, men det blir inte bättre, jag blir rent av irreterad när jag får fel respons från någon, när jag försöker tala ut och den försöker få mig gladare. och det blir helt fel.

jag kommer ihåg tex. när jag fått struma, inte alls länge sedan me ändå, då sa jag till en kompis att jag inte ville ha det och att jag inte ville äta piller,
svaret blev "min mamma har det, det är inte värsta grejjen och dessutom är du inte den ända som käkar piller"

det gjorde mig inte gladare, jag känner mig äcklig och konstig som får samma saker som en äldre, det är ungefär samma känsla man får när man ser att en som är mycket äldre än en själv har en likadan tröja, man känner sig ful och konstig. och sen att ta upp sitt eget piller ätande, det känns inte heller fint. jag vill ha tröst, få prata ut om det jag känner och berätta att jag är ledsen, jag behöver stöd. nej då ska man prata om piller som en annan äter som inte äns e mot samma saker.

och jag hatar mina humörsvängningar, jag var jätte glad för en stund sedan, men nu är jag ledsen och gråter, för ingenting egentligen.

i ena stunden älskar jag mitt liv, i andra stunden känner jag att jag inte är något värt, att det är bättre att de andra får som dem vill och förtjänar, jag kan komma sist det gör inget, tänk inte på mig det ordnar sig.
som sagt, då kommer offer grejjen fram,
jag hatar det


Drag och slit!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar