(Favorit bild i repris...)

Jaa då var det dags igen, att komma igång med att skriva, nu närmar det sig sista augusti och jag har inte skrivit ett skit, har inte pallat, har inte haft tid.

Den 17de augusti så började jag folkhögskolan på Lidingö. en ganska chill skola med chill kamrater i klassen och jag är självklart yngst.

Inget fel på skolan i sig men redan efter 1 vecka så bara kände jag att jag inte orkar med den, jag är trött på att gå i skolan, jag har faan varit skoltrött i minst 5 år och jag har fått kämpa arslet av mig de senare skolåren. Jag orkar inte mer, jag är helt och hållet slut, låt mig vila, låt mig få ett jobb bara snälla, jag vill jobba inom teatern, eller så får det bli film, jag kan vara praktikant på ett produktionsbolag eller nåt. vad som helst utom skolan, jag vill verkligen inte, Var sjuk förra veckan så då gick jag inte, känns hemskt, jag vill ju ändå vara bra, men jag måste erkänna att jag faan blev glad över att jag blev lite små sjuk den veckan, jag slapp skolan. Jag vet att kursen bara är en termin men ändå. ge mig andrum, livet är för kort för att kasta bort det på nåt man inte vill göra, jag vill skita i skolan nu.

Jag mår inte så bra psykist, jag vet inte vad det beror på, det kan vara skolan men det känns också som det är något annat, jag går runt med en fet gråtklump i halsen som inte vill släppa och jag är nästan aldrig helt och hållet glad,

därför är det tur nu att jag har min fina man <3 Jag älskar honom, blir glad i hjärtat när jag ser honom, när jag läser hans sms (även fast jag egentligen inte orkar svara på dem xD) Han gör mig glad, får mig att känna mig bättre, det finns ingen som han någonstans, han är den ända!

Med honom kan jag vara mig själv, jag får ha vilken humor jag vill, jag får säga vad jag vill utan att det blir konstig, jag vill för alltid vara hans.

Jag är kär

och psykist störd av nåt annat samtidigt, om vi bara inte hade skola, då skulle vi kunna ligga i sängen hela dagen, jag skulle få ligga i hans famn och känna hans lukt, känna hans andetag.

Igår var det en månad sedan vi bestämde oss för att vi båda känner samma.

Han är så fin <3

och imorgon blir han 22 år, men jag kan inte vara med honom för jag ska på resturang med familjen eftersom att Sebastian råkar fylla 9 år på samma dag xD

Drag och slit!

Ibland kan jag komma på mig själv att sakna mitt långa hår

Jag älskar att jag har kort hår nu på sommaren, och jag älskar att jag verkligen passar i min frisyr å att håret aldrig riktigt är i vägen, ända grejjen e väl den att de nog växer lite snabbt..
men ändå nu  när jag sitter och kollar gamla bilder på mig själv så kan jag komma på mig själv att sakna det, för det var så fint, och tjock (alla älskar tjockt hår, varför vet jag inte, under "HAIR" så brukade jag fråga om folk kunde hålla upp mitt hår så jag kunde sätta på mig halsduk å då fick jag oftast kommentaren "mmhhmm vad tjockt det e") men eftersom det var tjockt så blev det ju otroligt varmt...därför är jag glad över att det är av

det var förresten denna bild som fick 118 800 tycka att Johnny Depp och Kate Winslet skulle kunna vara mina föräldrar :O

Drag och Slit!

Att se rakt in i dina ögon och undra hur jag klarat mig utan dig

Jag har inte kunnat blogga på ett tag, har liksom inte haft lusten, har inte riktigt vetat vad jag ska skriva här, inte hittat orden för det som mina tankar kretsar kring. 

och det kan jag egentligen inte nu heller, men jag ska ändå skriva, jag känner att det är på tiden.

Det har kommit in en ny person i mitt liv, en person som jag nu för tiden känner ett behov av hela tiden, som jag vill vara med och som vill vara med mig.

En person som skickar de gulligaste smsen som finns, jag hade aldrig trott att någon som jag själv skulle kunna få sådanna, jag vaknar på morgonen och frågar mig själv om det verkligen är sant, sedan får jag ett nytt sms och jag förstår att det är på riktigt, det är ingen dröm.

Han heter Tommy, mannen som får mig att känna mig speciell och generad på samma gång. 

På facebook står det att vi har ett förhållande, det är fint :)

I lördags så var han, jag och Sofie på bio och såg "Bridemaids", en typisk tjejfilm, trodde inte att han skulle vilja se den men han hävdade att så länge han såg filmen med mig så gjorde det inget.

På kvällen sov han över hos mig, jag fick ligga på hans arm.

Han höll om mig, det känndes som att jag levde i en film lite grann xD

Men det gör jag inte,

Jag har faktist hittat en man som inte bryr sig om så mycket, eller jaa jag hoppas ni förstår vad jag menar xD

Han kallade mig för vacker, det kändes i mig.

Jag blir glad av att vara nära honom.

I söndags åkte han ifrån mig, till hans mamma, senare den dagen fick jag otroligt ont i magen och kunde inte åka till Gröna Lund som jag hade planerat, med pappa. 

Fick piller av mamma och somnade tidigt, hade nog velat ha honom hos mig och hålla om mig, säga att allt blir bra igen, att smärtan försvinner, fick nöjja mig med att vila på kudden som han användt, ha på mig täcket som vi delat. Jag mår bättre idag,

Imorgon ska han sova över hos mig igen, det ska bli fint,

ska även träffa Andrea :)

Men först ska jag till de fula människorna på vårdcentralen i masmo, jag tycker alla där an gå å dö, för de e så bitchiga mot mig, jag ska få pappa med mig dit.

Han frågade mig varför och jag sa: 

- Jag pallar inte med att ta all skit från dem ensam

Vem vet, om pappa är med så kanske de inte vågar med sin fula attityd, och inte använder tonen som får dem att verka bättre och större än mig.

Hoppas de går bra iallafall, men om inte så har jag pappa att skrika på lite om hur illa jag hatar dem och vilken slags död jag önskar dem, å sen får jag andrea och tommy att bli gladare och må bättre igen med.

Morgondagen låter ju planerad haha

Drag och slit!