Summa sidvisningar

tisdag 1 februari 2011

Så som blombladen dansar i vinden


Tänkte börja med att berätta att jag inte längre är 17, i Söndags (30 januari) så blev jag ett år äldre och myndig, jag är 18, jag får studiebidraget direkt till mitt konto, jag får ringa in till kanal 5 och svara på ordlekar...det vill säga om jag kommer fram, jag får gå på krogen, jag får gifta mig, jag får köra bil, jag får ställa mig i bostadskön.
som sagt,
18 år.


Jag är arg på livet just nu, jag pekar finger åt allt.
jag pekar finger åt samhällets idealbilder, jag pekar finger åt de otroligt fula kläderna i affärerna, hatar att de bara slänger iväg de som jag tycker är snyggt, eller gör om dem!
de går faan inte att hitta en helt vanlig skjorta, alla ska faan vara långa och figursydda och gå sönder i tvätten.
Jag är arg på bup som skickar vidare mig till vuxenenheten ( i guess) på huddinge sjukhus som inte äns hör av sig till mig fast bup sa att de skulle ringa mig i miten av januari, nu e de inte äöns januari längre, har de ringt? NEJ!

Jag pekar finger åt filmer, alla får alltid varandra på slutet. förrutom på skräckfilmer där alla alltid dör, på ett eller annat sätt. kanske därför jag gillar skräckfilmer mer, för att det inte är den här äckliga bilden av kärlek, jag är trött på det, varför ska filmer visa helt fel om de ändå ska vara realistiska?
visst om jag är på bra humör så tycker jag att det bara är gulligt, men när jag är allmänt sur och arg så är det inte ett minsta gulligt, då e det bara fult, för att hollywood lurar oss.
det som är fail med vissa filmer, eller de flesta filmer är att man alltid hittar en såkallad hottie, man tar reda på all fakta i världen om honom, klipper ut alla bilder man hittar på honom, man fantiserar om ett liv med honom. man tror man är kär i människan, men feeel, man är kär i karaktären människan har skapat.
Jag tycker de låter lite otroligt att Robert Pattinsson tex. är som Edward, tror knappast han skulle försöka ta sitt liv för att han gjort slut med en tjej,

Jag måste faan seriöst sluta titta på kärleksfilmer, iallafall sluta titta på nya, för vissa är ju faan klassiker, aldrig att jag skulle klara mig att aldrig mera titta på tex. "Nothing Hill" igen.
men andra, jag ska seriöst sluta titta på kärleksfilmer som handlar om unga tonårstjejer som drömmer om att drömprinsen ska komma till dem. För i de filmerna så är allt så äckligt romantiskt, tjejen får alltid killen på slutet för han har ju såklart i smyg alltid älskat henne, eller när han lär känna henne mer så är hon en fantastisk människa.
Det fulaste i sådanna filmer är att tjejen alltid, å då menar jag verkligen ALLTID, säger
"Varför är inte mitt liv som en film?"
och sen så blir det alltid som på film,
FÖR DET ÄR EN MADDA FAKKING FILM!!

Tror jag måste se "Ps. I love you" snart¨för att den är faktiskt jävligt fin, och man gråter som ett barn av den, och Gerard Butler är så jävla snygg.

Faan,
jag tror inte jag kommer att lyssna på mig själv, jag kommer att fortsätta se alla dessa nya kärleksfilmer, och fortsätta se dem som redan finns, för på ett sätt så älskar jag dem ändå för att deras historier är så vackra och man önskar att det var äns eget liv, och man hoppas på att det ska bli så, man försöker göra exakt som huvudrollsinnehavaren gör.

kanske jag ska försöka mig på hundtricket..

jaa så blev det med det. jag har insett att vad jag än säger så går jag alltid emot mig själv, sa tex. för 1 timme sedan att jag skulle sova...

Jag känner att min ilska börjar avta smått så som jag sitter här i mörkret i min säng, ensam och utan drömprinsen, precis så som det ska vara, det är bara alla andra som ska ha en stark famn att falla tillbaka i, en manlig axel att luta sig mot, en manlig röst att lyssna på.

Alla män som jag vill ha har jag sett på film och är d'rför egentligen för gamla, och bor i USA.
Alla män som jag vill ha är förmodligen upptagna med en kvinna eller är helt enkelt vända åt det andra hållet.
Alla män som jag vill ha vill antagligen inte ha mig.
och de få män som jag kanske vill ha är antagligen desperata efter sexuellt umgänge och tar vem som helst, men inte för kärlek.

complicated shit, om det stavas så.

Ska nog berätta något posetivt också,
var med andrea idag efter skolan, det var kul, men tråkigt att det inte kunde bli någon industrial för mig, men bra att jag fick kokainliknande skit att tvätta infektiontragusarna med :)
bara 2 veckor så kan man gå dit igen.

På onsdag börjar jag 15.15, så jag tänkte dra med mig Isa till circle tattoo å få en ordentlig tid till min efterlängtade cadillac, ja mitt barn mamma är snart hos dig <3
hoppas på sportlovet  då eftersom han tydligen bara kan vardagsmorgonsgrejjer.

Drag och slit! 

1 kommentar:

  1. Se det så här; du är huvudpersonen i din egen film, och förr eller senare kommer mannen i ditt liv ;) men för det så blir det inte slutet på filmen, och den börjar inte heller i början av livet heller - oftast ;)

    SvaraRadera